Disney Classics #49: The Princess and the Frog



The Princess and the Frog (2009)

Good guy: Tiana 2/5
Helt ok karaktär egentligen väl men Tiana besitter väl, som nästan alla andra huvudkaraktärer i Disneys historia, the main character curse. Känns som hon inte tillför så mycket mer än att vara just storyns huvudkaraktär.

Bad guy: Dr Facilier a.k.a. The Shadow Man 4/5
Filmens behållning. När jag tänker efter så är en fyra kanske lite för högt betyg men The Shadow Man är värd den marginalen till övriga betyg i den här genomgången. Den mystiske voodoo-mannen, vars skugga nästan är en ännu större skurk, är rätt creepy och har en riktigt bra bad-guy-låt. Mycket bra voicad av duktige Keith David

Love interest: Prince Naveen 2/5
Snudd på en trea till Prinsen som voodoofieras till ett liv som groda. Jag tycker att den bortskämda men inte längre rika prinsen är ganska charmig men betyget dras ner när de snabbt ska försöka väcka sympatier för honom genom att dra upp nån jag-fick-allt-fixat-för-mig-men-det-är-ändå-synd-om-mig-dravel.

Comic relief: Louis & Ray 2/5
Varken Louis, den trumpetande alligatorn, eller eldflugan Ray bjuder inte på många skratt, inget om du frågar mig, i denna film även om detta är meningen med dessa karaktärer. Rays öde i filmen var nog också det sämsta med filmen.

Musical numbers: 3/5
Randy Newman står bakom låtarna i denna film och säga vad man vill om honom men så länge man slipper höra honom sjunga så är han faktiskt en duktig tecknad-film-låtskrivare. En hel del catchy New Orleans-influerade låtar där Shadow Mans nummer sticker ut som den bästa låten.

Total: 2/5
Jag hade lite förhoppningar på denna film faktiskt, hade hört att den skulle vara bra med gammaldags Disney-känsla. Visst filmen går tillbaka till old fashioned animering efter tre datoranimerade filmer och det är ju förvisso trevligt men filmen i sig, not so good. I stort sett allt i filmen känns gjort, den är förutsägbar till den grad att t o m det oförutsägbara blir förutsägbart, humorn lyser med sin frånvaro, storyn och dess sensmoral känns stundtals trivial och stundtals diffus och karaktärerna är med några få undantag ganska tråkiga. Fram till sista kvarten kände jag att detta var en axelryckning till film sen tog den en vändning mot det ännu sämre och de sista minuterna var näst intill outhärdliga.
The Princess and the Frog är trots allt inte en dålig film egentligen men jag hade hoppats på betydligt mer än så här.


Next up: Tangled

Kommentarer
Postat av: Mikael Nilsson

Din bedömning förefaller habil, men vad fan är det för fel på Randy Newmans sångröst nu då?

2012-05-22 @ 13:30:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0