The Mars Volta, Cirkus, Stockholm, 30/11
En dryg månad har gått sen jag såg The Mars Volta för andra gången och även om det är mest att jag som är slö som gjort att jag inte skrivit om det än så känns det nästan som det behövs en månad för att smälta en konsert med detta band.
Ännu en gång stod jag längst fram vid Cirkus scen och var förväntansfull inför vad TMV skulle bjuda på denna gång. Sedan sist så har dom bantat ner personalen och gruppen består numera av Cedric (sång), Omar (gitarr/dirigent), Ikey (keyboard), Juan (bas), Marcel (percussions) och nya trummisen Dave Elitch som hoppat in efter att Thomas Pridgen alutat/fick sparken.
Lite kul är att egentligen enda likheten mellan mitt gamla favoritband Metallica och mitt nuvarande favoritband The Mars Volta är att båda har filmmusik från Sergio Leones western-filmer som intro. Det är bara att temat till A fistful of Dollars har ersatt Ecstay of Gold från The God, the Bad and the Ugly som startskott för att bästa gruppen i världen ska entra scenen.
När bandet så var redo att köra igång kom den där synt-siren-slingan från Son et Lumiere, inledningen på debutplattan De-Loused in the Comatorium, och jag han tänka tillbaka på första gången jag hörde Mars Volta och den känslomässiga explosion jag upplevde när övergången till spår 2, Intertiatic Esp, nådde mina öron första gången. Nu fick jag uppleva den live och den var allt jag någonsin kunnat drömma om.
Här skulle man kunna tro att det återigen skulle bjudas på 2 timmar Volta-ös men till skillnad från när jag såg dom i februari 08 så bjuds vi i publiken på en mer nyanserad setlist. Låtarna kommer från alla album men framförallt från dom två första skivorna, De-Loused och Frances the Mute, och såklart senaste alstret Octahedron. Octahedron's lite lugnare tempo öppnar även för att tidigare "ballader" som tidigare lämnats utanför setlistan nu framfördes live. Som helhet tycker jag att det var en bättre setlist än förra gången.
Däremot märktes det att det var nya trummisens blott andra konsert, samspelet satt inte som gjutet och Dave Elitch gjorde inte många utsvängningar och bjöd inte på samma energi som Thomas fullkomligt sprutade ut. Tillsammans med att det även var den andra spelningen på europaturnén resulterade det i att hela gruppen inte kändes lika crazy som dom gjorde för snart två år sen. Dock bjuder dom på såna underbara låtar, som t ex mina favoriter från De-Loused Eriatarka och Cicatriz, att det inte gör nånting och när dom avslutar med Roulette Dares vill man förstås bara ha mer, mer, mer.
Setlist:
Son et Lumiere
Intertiatic ESP
Cotopaxi
L'Via L'Viaquez
Goliath
Eriatarka
Since We've Been Wrong
Cicatriz ESP
Halo Of Nembutals
Miranda, That Ghost Just Isn't Holy Anymore
Teflon
Viscera Eyes
The Widow
Roulette Dares (The Haunt Of)
Ännu en gång stod jag längst fram vid Cirkus scen och var förväntansfull inför vad TMV skulle bjuda på denna gång. Sedan sist så har dom bantat ner personalen och gruppen består numera av Cedric (sång), Omar (gitarr/dirigent), Ikey (keyboard), Juan (bas), Marcel (percussions) och nya trummisen Dave Elitch som hoppat in efter att Thomas Pridgen alutat/fick sparken.
Lite kul är att egentligen enda likheten mellan mitt gamla favoritband Metallica och mitt nuvarande favoritband The Mars Volta är att båda har filmmusik från Sergio Leones western-filmer som intro. Det är bara att temat till A fistful of Dollars har ersatt Ecstay of Gold från The God, the Bad and the Ugly som startskott för att bästa gruppen i världen ska entra scenen.
När bandet så var redo att köra igång kom den där synt-siren-slingan från Son et Lumiere, inledningen på debutplattan De-Loused in the Comatorium, och jag han tänka tillbaka på första gången jag hörde Mars Volta och den känslomässiga explosion jag upplevde när övergången till spår 2, Intertiatic Esp, nådde mina öron första gången. Nu fick jag uppleva den live och den var allt jag någonsin kunnat drömma om.
Här skulle man kunna tro att det återigen skulle bjudas på 2 timmar Volta-ös men till skillnad från när jag såg dom i februari 08 så bjuds vi i publiken på en mer nyanserad setlist. Låtarna kommer från alla album men framförallt från dom två första skivorna, De-Loused och Frances the Mute, och såklart senaste alstret Octahedron. Octahedron's lite lugnare tempo öppnar även för att tidigare "ballader" som tidigare lämnats utanför setlistan nu framfördes live. Som helhet tycker jag att det var en bättre setlist än förra gången.
Däremot märktes det att det var nya trummisens blott andra konsert, samspelet satt inte som gjutet och Dave Elitch gjorde inte många utsvängningar och bjöd inte på samma energi som Thomas fullkomligt sprutade ut. Tillsammans med att det även var den andra spelningen på europaturnén resulterade det i att hela gruppen inte kändes lika crazy som dom gjorde för snart två år sen. Dock bjuder dom på såna underbara låtar, som t ex mina favoriter från De-Loused Eriatarka och Cicatriz, att det inte gör nånting och när dom avslutar med Roulette Dares vill man förstås bara ha mer, mer, mer.
Setlist:
Son et Lumiere
Intertiatic ESP
Cotopaxi
L'Via L'Viaquez
Goliath
Eriatarka
Since We've Been Wrong
Cicatriz ESP
Halo Of Nembutals
Miranda, That Ghost Just Isn't Holy Anymore
Teflon
Viscera Eyes
The Widow
Roulette Dares (The Haunt Of)
Kommentarer
Trackback
